Freddans resa till Åland

Vi förberedde Freddan för den stora resan med en kort utflykt till Biskops Arnö. Han ser här lite tagen ut, så det var nog en bra taktik.

Vi hade bullar, kakor och dricka med oss. Naturen bjöd på resten.

Riktigt vackert, fast vi upptäckte senare ganska mycket brännässlor.Vi lyckades dock kryssa oss hem tämligen oskadda.

Dagen därpå bar det iväg till Åland med farmor och farfar. Här har de redan kommit fram till sin stuga i Geta.

Lite osäkert vad denna bild ska visa, men vi kan väl säga att den visar öppningsvnkeln på bakdörrarna hos Volvo.

Här ses farfar pusta ut efter resan.

Full fart in för att inspektera stugan.

Den var enligt uppgift jättefin. Dörren var i inledningsskedet något låg, men Freddan hackade med pannan upp en fin förhöjning i dörrposten och sedan var den saken löst.

Här ses Getas vackra om än något säregna utsiktstorn.

Farfar och Freddan laddar mentalt upp inför uppstigningen.

Farmor har redan klarat av den detaljen och manar här herrarna att stiga in.

Här är någon sorts vy genom en ruta ungefär halvvägs upp.

Här ses trädetaljer från insidan.

För oss med höjdskräck går det bra att snabbt bläddra förbi nästa bild.

Farfar kämpar vidare uppåt.

Å så belöningen - en hänförande utsikt, här mot väster.

Det noterades att andra varit där upp före dem.

Nere på backen igen var det nästan lika vackert.

Sedan var det dags för en exkursion i föräldrarnas gamla hemtrakter i Godby. Den vita stugan till höger känns igen, de två gula till vänster har tillkommit senare.

Här ses den tidigare stora gräsmattan hos familjen Patrickson i Godby. Entrén till vårt vackra, gula hus låg ungefär där bilen är parkerad på kortet. En i sanning monstruös anläggning, hoppas bara de lyckas fylla den med aktiviteter.

Ett kort taget genom bakrutan på bilen visar grannhusen. Här bodde en gammal tant på 80-talet. Hon lär inte bo kvar där idag.

Därefter bar det iväg till Kastelholms slott.

Nu kommer en formidabel frossa i skyltar så håll i hatten.

...

OBS! Detta är ingen skylt, det är en gammal brunn.

Och det här, det är ....

Sådär ja, tillbaka till skyltarna igen.

...

Ja, detta visar väl någon som rullar ett klot på en träbro, eller ?

Å en gubbe som går uppför en stege.

Det är på något vis säkrare att säga vad skyltarna föreställer.

Det är bara att njuta av smörlycka och mystiska salvor.

...

...

...

...

...

...

...

Å så självfallet - lite om stackars kung Erik XIV som satt inspärrad här innan han bjöds hem på ärtsoppa.

...

...

...

...

Här ses delar av den restaurade borgen.

Här är farmor och farfar uppe och klättrar på murarna.

Lite mera av skyltarna på slottet.

...

Här är utsikten mot söder. På andra sidan viken syns delar av golfbanan dä pappa Micke slog sina första hookar..

De här grabbarna har dock inte järn-sjuor i händerna.

Medan Freddan fotograferade skötte farmor kontakterna med omvärlden. 

Och detta kan väl alla se vad det är.

Framor betraktar utställningarna.

Här är Plåtnicklas i full mundering.

OK, det var visst en liten Plåtnicklas.

Här är en av gästsängarna på slottet.

Tillbaka ut i naturen.

Här har de kommit till platsen för Bomarsunds fästning.

Här ses bitar som blev kvar när fransmän och engelsmän var klara med ryssarnas bygge.

Rejäla stenväggar.

Vägen går rakt igenom det gamla fästningsbygget.

...

En av tsarens gamla kanoner blickar fortfarande ut över sundet.

Här ses initialerna för kanonbyggaren (Nä, jag vet faktiskt inte).

Mera vandringar i ruinerna.

Lite natur.

Ännu lite mera ...

Stenläggningar från gamla vägar kämpar mot moderna tallar.

Här ses en levande representant för faunan.

Hoppe Hoppe Hare.

Ett intressant kort, hälften vägg hälften farmor.

Nu har de kommit in till Mariehamn.

Självstyrelsegården, Landskapsregeringens del. På översta våningen fem fönster vänsterut satt Micke ett antal år på det glada 80-talet.

Farmor skiner i kapp med solen.

Häftig trafik i stadskärnan.

Röde orm kämpar på med turisterna.

Här på väg åt andra hållet.

Lite osäker på var detta är taget, det är i vart fall en badplats.

Det skulle kunna vara på Eckerö.

Ha! Ser man på - det är Eckerö.

Lite mer skyltar - här information om Posthuset på Eckerö.

Läs och begrunda.

Bilder och text på mdsommarstänger på Eckerö. Minns en midsommar för ca 20 år sedan då en stång aldrig restes - gästerna hade  alla somnat strax efter nio på kvällen. 

Nåja, alla andra stänger restes ju. Här lite detaljer från stängernas utsmycknad.

...

Entrén in till gården på Posthuset. Här inne var vi och avnjöt Helsingfors-operans uppsättning av Gustav III för 20 år sedan. Verdi passar utmärkt mot det gula huset.

Här syns Guiseppe Patrickson njuta mot söderväggen anno 2006.

En gång till ...

...

Här Freddan vid minnesstenen över alla som kämpat för att få fram posten till och från Sverige.

En ensamstående moder som blickar undrande mot horisonten. Vad damen i vita tröjan blickar mot är inte klargjort.

De hade starka ungdomar i Eckerö på 40-talet.

Här ses en postbåt i stenen.

Det här tror jag är broöppning någonstans i Sverige (Älmsta ?) Vi tycker nog att farfar borde rengöra vindrutan.

Nå, de kom ju hem tryggt i alla fall. Å snipp, snapp, snut så var resan slut.