Knappt hade vi hämtat oss från midsommarfirandet hemmavid förrän det var dags att dra till Dalarna. Där bjöds det på trerätters med efterföljande kaffe och tårta. Det sistnämnda avnjöts i familjens uterum. Här ses Laila och berit diskutera midsommarblomster och tårtor.
Vad Inger och Bengt diskuterade när denna bild togs är lite oklart, men här sitter de i alla fall.
Stackars farfar kände sig lite låg, fast fråga är om han var *så* låg som denna bild visar. Han ser också mycket glad ut.
Sedan åkte vi hem och så var det dags för
I Västerfärnebo, på en halvö i Dalälven, ligger Östa. Där anordnades på söndagen hundäventyr. Och visst blev det både hundar och äventyr. Här ses Fredrik, Mira, Nina och Tez innan det hela drog igång. Notera särskilt hur bister Freddan ser ut.
Vi hade beväpnat oss med rikligt med myggolja och så här vackert kan det bara vara vid Dalälven.
Som vi såg för några bilder sedan såg Freddan då litet sur ut. På den här bilden har han närmast exploderat i glädje. Mira är lite mer avvaktande.
Första kontrollen var styltgång. Micke gick rätt bra i början, men sedan ville Tez lukta vid sidan av stigen ch så blev det bara två poäng. Freddan och Mira hade heller ingen större lycka med de spretiga pinnarna. Vad gör väl det när det finns så mycket vackert att titta på?
Därefter var det dags för VATTENHINKEN. Det gällde att hämta vatten nere i älven med en hink som var full av hål i botten. Därefter skulle man springa upp och hälla vattnet i en hink på stranden. alltihop med hunden i band. Här ses Nina ta sats.
Här är det fullt krig, här ska vinnas !
Sedan var det dags för Fredrik och Mira.
Först gäller det att fylla hinken med vatten ...
därefter springa som en tiger.
Sedan gick vi vidare. Förbi vackra sandstränder.
Allt emellanåt var det dags för kniviga frågor. Här är ett exempel:
Vid nästa kontroll gällde det att krypa under en praslande presenning och hämta ut en leksak. Det gick sådär ...
Nere vid vattnet igen och nu gällde et att kasta hästsko med hunden plats bredvid. Båda ekipagen klarade det galant - full pott!
Vi drog vidare förbi denna tjusiga båthamn.
Vid nästa kontroll stod Anna. Hon hade lagt ut ett kompostgaller på marken, som hundarna skulle vandra på.
Tez hoppade av efter halva vägen. Freddan fuskade och tog hjälp av en godis och därmed tog Mira full pott.
Sedan var det köttbulledags. Under en av hinkarna fanns en mumsig köttbulle. Gissa vilken.
Vid nästa års tävling ska inte våra hundar få äta frukost före avfärd. Tez brydde sig inte. Mira behövde två varv, innan hon lite slött marerade hinken med hallondekoren.
Eller så var det så enkelt att det inte var Ninas hemlagade köttbullar. Nåja, vi drog vidare i naturreservatet.
Ännu en ursvår gren - lastbilsdragning!
Tez drack ur allt vatten som fanns på lastbilsflaket, men bilen rörde sig inte en meter. Mira var helt oförstående, så vi gick vidare.
Prisutdelning! Ja, vi tog inte hem förstapriset. Vi hamnade inte på pallen, vi kom ungefär i mitten av fältet och vi hade jättekul.
Som priser valde vi en komihåg-lapps-hängare i form av en talgoxe i trä (!) och en hemmålad Välkommenskylt, som nu hänger utanför stugan.
