I söndags var det dags att döpa Emil Michael Ronald. Det skedde i Altuna vackra kyrka.
Här ser vi festföremålet, föräldrar, präst och gudmor Hanne. Daniel gör i ordning vattnet i dopfunten.
Emil var bara glad hela tiden. Här är han på väg över till prästen.
Det var ett så strålande vackert väder ute så det var rent omöjligt för stackars kameran att klara av allt ljus. Här är i alla fall Emil framme vid själva dopögonblicket.
Och efteråt visades han upp för den församlade släkten. Närmast i nyanlagt skägg syns Andreas.
Här visar man upp dopljus, dopbrev och en fortsatt leende Emil.
Ja, det var ju inte bara Emil som log. Alla var glada.
Därefter var det dags för en tur ner till Altunagården. Där var det förberett för kaffebuffé, minsann.
Och sällan har det skådats så många olika varianter av kakor, bullar och söta tilltugg som vid detta tillfälle. Och i sådana mängder.
Några små exempel bara. Dessutom fanns, för de mindre sockersugna, kakor helt utan *det vita giftet*. De där röda och bruna i mitten är hallongrottor och ckokladkakor med nästan inget socker alls.
Fast här är det sött! Och en stor, blå lastbil som kört fast mitt i smeten.
Ingen dop utan presenter såklart. Här ses mor och far slita med snören och papper. Hela bordet blev fullt.
Sedan var det dags att packa in allt i bilarna och åka hem.
Och - som det står i sagan - om inte Emil slutat vara glad så är han det fortfarande.