Ute hos oss har det varit en vecka i fårens och lammen tecken. Så här har det sett ut - en bild på Annelie och hennes två lamm:
Linda har som vanligt haft den dåliga smaken att skämma bort djuren och gosa med dem etc. Här är en stilstudie på henne och Bäärit.
Här är hon igen, nu med både Bärit och hennes mamma.
I onsdags hade vi också en speciell tilldragelse i stallet: Morfar Bengt hälsade på lille Bäängt. Så här stolt var den förstnämnde.
I fredags var det ute-premiär för lammen. Det var lite stort och otäckt först, men sedan gick det bra.
Spännade det där att äta gräs, hmmmm.
Här är Berit och Bengt tillsammans med mamma Annelie.
Här ses lilla Beatrix med hungrig mamma.
Därefter var det dags att bestiga Stora kullen. Pappa Prinsen höll hela gänget under sträng uppsikt.
Det var hul kul som helst, fast man blir ju trött och måste vila mellan varven, såklart.
Efter förra lördagens lycka har vi nu gått en vecka och stirrbligat på Alexandra och hennes stora mage. När vi kom upp och ut i morse möttes vi dock äntligen av den glada nyheten! På morfar Götes 100-årsdag kom hon som vi döpte till Bettan (efter Nettan).
Här är hon någon halvtimma gammal.
Nina och Linda kallade genast hennes färgteckning för "Sköldpaddsfärgad". Det är visst något som händer ibland med Åsenfår.
Färg eller inte, aptiten var det ingen fel på!