Torsdagen den 6 juli 2006 drog vi hastigt iväg söderut. Det var Nina, Micke, Jossan, Marie och Alex som flängde på i värmen. Det var varmt när vi åkte och ännu varmare blev det på Tranebergsbron när allt stod stilla och AC'n började gå baklänges.
Vi gjorde en snabb mellanlandning vid Roxens strand (mer om detta senare) innan vi slog i alla bromsar i Tannefors.
Det var lite småflängigt, men vi hann i alla fall blaska av oss lite snabbt innan vi snabbt drog vidare.
Kamraterna nere vid Stångåns strand tyckte nog att vi var en smula överdrivna - stressa så i den sköna värmen.
Klockan var halv åtta ....
... ån flöt lugnt vidare.
Inne på torget hade någon laddat för en riktigt saftig jaccuzzi.
Å då menar vi RIKTIGT saftigt
Annars var det bara lugnt och tyst inne i stan.
Till och med nere i Djupa hålet var det lugnt och tyst.
På totget höll kungen som vanligt sina kalsonger i ett järngrepp.
Men var var då ala människor? Jo - de var och träffade Lasse !
Lasse tog vid efter ett briljant framträdande av Christian Kjellvander.
Vet sedan inte vem som sken mest - solen eller Lasse (som i vart fall hade solen i ögonen).
Nina å sin sida utforskade domkyrkans innersta. Där var det orgelkonsert och vapensköldar.
Altartavla med hemska bilder ...
Å gubbar med alldeles för lite kläder.
Högt i tak och pampigt värre.
Kronjuvelerna låg bakom tryggt pansarglas.
Predikstolen var däremot inte inburad.
Ute i staden vakade Raoul Wallenberg vid sig park.Nåja, park eller plats är väl nästan samma sak.
Klockan blev nästan midnatt och vi blev hungriga. Vi hittade drömplejset nere hos Sami på Drottninggatan. Fastän det nästan var stängt fixade han såväl bord och stolar som mat åt oss (och vilken mat sen!).
Jossan tyckte det var så här gott.Marie höll koll på Linköpingsborna.
Å vips - så var det morgon och vi drog åter ut mot Roxens strand. Hela stället - Nybro - är ett naturreservat med fåglar som specialitet.
Varmt så in i baljan så vi tog fikapaus. Här är Jossan, Marie och Maries mamma i fikartagen.
Allt medan Nina håller koll på omgivningarna.
Ack ja, så skönt det var.
Vi fick dock lite eld i baken, eftersom Jossan var tvungen att vara i Bålsta före tre. Vi for som skållade troll den gamla fina 55:an hemåt. Där var det inga incidenter, bortsett från en avloppsledning som sprungit läck i höjd med Skriketorp.