Jag kom hit efter en låååång flygresa via Chicago. Jag kom hit, men vart min väska kom har man inte lyckats reda ut än på United airways. De hittade den i vart fall och levererade den kl. 03.00 på natten mot söndag.
Ett elände det där med klockan förresten. Vad är klockan här och vad är den då hemma? Och som om det inte vore nog passade man på att gå över till sommartid här på västkusten natten till söndag. Nu är det i alla fall åtta timmar som skiljer igen. När jag skriver det här är klockan 17:18 i Redmond och 02:18 hemma på Trantuna, fast dagen efter.
Jag började morgonen med att fyra av några hotellrums-bilder:
Den obligatoriska TV:n och ett riktigt juste skrivbord faktiskt. Jag snor ström till datorerna från skrivbordslampan på bordet.
Ett stycke soffbord, numera belamrat med tidningar som de envisas med att pracka på mig. Idag har jag läst alla delarna i The Seattle Times plus ett antal gratistidningar.
Byrå med kaffebryggare (hurra!).
Badrum med alla prylar som hör till.
King size bed med nitton kuddar. De måste tro att alla sitter när de sover. Fast jag har faktiskt sovit som en stock i natt.
Det var så tyst på rummet. Men när jag öppnade för att kika ut och vädra in lite morgonluft upptäckte jag motorvägen strax utanför.
Där borta i dimman ligger poolen.
Och vips ! så skingrades morgondimmorna. Dags att gå ut, kanske.
En liten bäck nedanför hotellfönstret.
Och nu börjar trafiken faktsikt tätna, trots att det verkar sömningt ute, det var Halloween-firande här igår kväll.
Ute. Och där borta ligger Redmond centrum. Det är bäst att jag går däråt.
Det ä visst något slags mjukvaruföretag som slagit upp sitt huvudkontor här, hmmm.
Sedan stötte jag på Bengt och Peter, den sistnämnde från England. Vi tog bussen in till Seattle. På vägen åkte vi på en lång bilbro, åtta filer bred. Det roliga var att när man skulle bygga bron upptäckte man att vattnet var så djupt att det inte skulle gå att bygga en traditionell bro på pelare. Man fick då bygga en flytande bro i stället. Mycket bra och elegant, och inte gungade den heller.
Här är Bengt och Peter utanför Macys varuhus. Vi var förbi inne på klädavdelningen.
Sedan begav vi oss ner mot havet och den stora marknaden - Pike Place Market. Där har man ALLT från nyfångad Stillahavs-fisk till indiansmycken. Dessutom finns Ivars, en av stadens mest upphöjda fiskkrogar. Den grundades på 1920-talet av den svenske utvandraren Ivar och har nu skaffat sig rykte och filialer utmed hela kusten.
Interiör från marknaden.
Här fnns också butiken med det välklingande namnet Micks. De säljer marmelader och glace till grillkött, mmmmm. Tjejen som delade smakprov ville aldrig sluta mata oss med mera när hon hörde att vi var från Sverige.
Lite exteriörer från hamnområdet.
Måsen är faktiskt en riktig mås. Han höll stenkoll på vad jag sysslade med.
Seattle skyline från hamnen.
Ute i ukten var det stor trafik på sjöfarten. Det går dessutom en mängd färjelinjer till öarna i havet utanför staden. Jag tror i förgrunden var en sådan.
Mera sjö. Dessutom offrade jag 50 pence på att kika i kikaren ute på piren. Värt varenda öre, eller hur säger man?.
Där borta var det mera marknader och grejer. Det finns också ett stort akvarium där de har sjölejon och slika ting. På en stor skylt stod det att man får uppleva Hawaii som om man vore där, hmmm. När vi om ut på gatan igen kom det en röd Volvo P 1800 brummande förbi oss, minsann.
Sedan drog vi hem tillbaka till Redmond igen, fast vi tog såklart vägen via marknaden.