På vägen till tågparkeringen rattade vi in lokalradion. Där var det en gentleman som berättade att han senare på kvällen skulle på konsert med The Eagles. Vi blev lite förvånade eftersom vi, alltsedan vi hämtade ut biljetterna i oktober, trott att konserten skulle vara på lördagen. Vi var tvungna att åka tillbaka till campingen och kolla. Det stämde och vi skickade många tacksamma tankar till radiomannen för att han fick oss att inte missa konserten. Vi bestämde oss i alla fall för att åka till Köpenhamn, men åka hem därifrån lite tidigare än först planerat.
Vi hittade en ledig parkeringsplats. För att inte minnesslöa ska tappa bort bilen fanns det skyltar med flaggor, som kanske är lättare att komma ihåg. Vi parkerade vid Island.
Nina lyckades överlista den elektroniske biljettförsäljaren och få ut två stycken biljetter. Sedan gick vi ner på perrongen och väntade.
Snart kom tåget och huj vad det gick över bron.
Det var tre stationer på vägen, men ändå tog resan till Köpenhamns central inte längre än en halvtimme. Här är vi på en av stationerna efter Kastrup.
Vi hoppade av tåget och gick förbi entren till Tivoli.
Ingen Danmarks-vistelse utan en Pölse. Här är Micke på stora torget utanför "Morfars".
Därifrån tog vi Ströget ner mot Kongens nytorv. Här vilar Nina ut i sällskap med en gammal kung och hans häst.
Vi kände att det började dra i magen så vi gick vidare ner mot Nyhavn.
"På gatan ner till höger har jag jobbat" - så brukar Micke säga varje gång vi är i Köpenhamn. De som lyssnar till detta uttalande brukar nicka artigt, även om de hört det tio gånger förut. Nåja, gatan heter i vart fall Store strandstraede, så det så.
Vi hittade en italiensk restaurang och fick snabbt in menyn. Nina läste mycket noggrannt.
Sedan vankades det gott käk - pasta med gorgonzolasås och broccoli. Här syns den utan bröd:
Här är den med bröd:
När vi skulle betala satt vi och tittade på sedlarna, särskilt 200-kronors-sedeln, som ser ut så här:
Frågan gällde vem kvinnan på sedeln var. Vi blev inte kloka förrän vi kom tillbaka till Malmö och kunde Googla. Så här står det på wikipedia.se:
Johanne Luise Heiberg, född Pätges 22 november 1812, död 21 december 1890, var en av Danmarks främsta skådespelerskor under 1800-talet. Hon var sin tids ledande aktris vid Det kongelige i Köpenhamn.
Heiberg växte upp i en fattig miljö som dotter till en värdshusägare och hans judiska fru. Heiberg visade tidigt prov på konstnärlig talang och började på balettskolan 1820. Med hjälp av utomstående bidragsgivare kunde hon utbilda sig till skådespelerska och gjorde debut 1827. Under trettio år framåt var hon den ledande aktrisen i dansk teater.
1831 gifte hon sig med den berömde och mycket äldre kritikern och pjäsförfattaren Johan Ludvig Heiberg, ett giftermål som ytterligare förstärkte hennes position och gjorde henne känd under namnet "fru Heiberg". Makarna Heiberg blev ett begrepp och deras hem en kulturell samlingspunkt i Köpenhamn.
Efter detta bar det av på stadsvandring. Här är Nina vid vattenfallet i drottningens trädgårdspark.
Står man mitt i parken med ryggen mot hamnen ser man Fredrikskyrkan genom slottsgården på Amalienborg.
Här har Nina tagit sig genom trädgården och står bredvid fontänen.
Vi kvistade vidare längs kajerna och upptäckte en u-båt på andra sidan vattnet. Den kan vara lite svår att se, men finns där.
I fjärran såg vi Europa med sina tjurar.
... och strax därpå såg vi Den lilla sjöjungfrun sitta ute i vattnet och prata med turisterna. Hon är verkligen liten.
Senast vi var här var det en gubbe som plurrade när han skulle fotografera, men nu klarade sig alla närvarande torrskodda.
Här ser vi Den stora sjöjungfrun som tittar på Den lilla sjöjungfrun.
På vägen tillbaks till centrum hamnade vi mitt i utdelningen av medaljer. Det var en knippe äldre herrar som belönades för lång och trogen tjänst. Intet öga var torrt.
Vi fortsatte tillbaks till Hovedbanegården, passerandes en kyrka.
Vi passerade också vakterna vid Amalienborg. De gick där med ekande steg och falkblickar.
Nina försökte få en närbild på den här killen, men han hade inte riktigt tid att stå stilla.
Han gick snabbt vidare på sin rutt med bajonett och M16-bössa.
Det är i skrivande stund fortfarande oklart om drottningen var hemma. Vi såg i pressen att barnen var på Grönland tillsammans med vår kronprinsessa. Om drottningen var hemma kunde hon ha suttit där bakom gardinerna och tittat ut på oss och sina vakter, hmmm.
Sedan satte vi fart tillbaks till Ströget, där vi hittade en kopp kaffe i folkvimlet. Därifrån var det sedan full rulle tillbaka till tåget och Malmö, för vi skulle ju som sagt på konsert med Eagles på kvällen.